Tiril vandrar iväg.
Att hon gör det då o då är ju ingen hemlighet för den som läser bloggen. Men just den här dagen valde hon att vandra iväg på fel ställe. Nämligen i SIMHALLEN!!!
Efter simlektionen var klar idag, så tog Mats o jag var vår för att duscha och byta om. Mats och Alexander till herrarnas, Tiril o jag till damernas.Nytt för den här dagen var att dom hade bytt omklädningsrum med varann. Varför vetes ej....
Iaf., så slåss jag med Tiril o hennes hår först. Hon är inte så vidare värst glad i detta med shampoo/balsam.
Packar sedan in henne i badrock om förmaning om att sätta sig på bänken, medans jag sköljer mitt hår. Samma rutin varje gång, som inte brukar vara nått problem, men.....
Kommer ut i omklädningsrummet och Tiril är inte där.....ropar och går en sväng, men får fortfarande inget svar. Drar om mig en handduk och går ut i simhallen, fortfarande ropande, men ikke, kollar toa och bastu, men ikke..........ingen är det som sätt en liten o rosa badrock heller. Frågar någon man där, som snällt går in på herrarnas o kollar, men kommer tillbaka utan en Tiril.
Vid detta laget börjar stressen komma i kapp mig och nackhåren resa sig. Vilket Ulrika, en mamma i samma simgrupp/och våran granne, märker. Hon ligger lite före mig och får dratt på sig byxer och gått ut i resepsjonen o kollat. Får snabbt på mig mina egna kläder, Ulrika kommer tillbaka, oxå utan Tiril.
Nu är jag helt uppe i varv.....får en badvakt att hjälpa till o kolla, springer själv upp i handbollshallen vart det pågår match=smockfullt av folk, men ser ingen rosa badrock, springer vidare till cafeterian, nope, ner till gymmet och solariet, nope, öppnar dörren till herrarnas och gapar på Mats att Tiril är borta...och nu är jag gråtfärdig.
Blir ståendes i resepsjonen o vela och undrar åt vilket håll jag skall springa....då kommer Ulrika ut igen och ropar på mig. Någon hade hittat Tiril. Vart vet vi vel inte säkert, men hon var varm, torr och rosig om kinderna. "mamma, jag letade efter dig och blev ledsen" är det första hon säger. Efter lite pratande med henne, så tror jag det ligger till så här.
Hon brukar nemligen gå in o basta medans jag duschar klart. Så även denna gången. Och självklart gick hon dit till den bastun hon brukar gå till. Nemligen den som idag var på herrarnas......
Mats o Alexander var ju färdig duschade, och bastar inte, så dom hade ju inte sätt henne smyga in där. Och med tanke på hur många barn som vistas i lokalene under lektionstid, så är det ju ingen som höjer ögonbrynen på ett barn som är i bastun. Hon lär ju inte ha varit ensam menar jag...
Efter en stund hade hon gått ut derifrån, tillbaka til damernas och in i den bastun. Hon hade inte hittad mig o gått dit för att kolla. Ulrika hade oxå kollat in där, fattade jag det som iaf., men inte sätt henne. Strax efter hade det kommit ut en kvinna som undrade om det var den här lilla tjejen som hon letade efter, med Tiril i ena handen.....
Tiril hade satt sig på insidan denna kvinna och inte reagert när Ulrika stack in huvudet, men som tur är fattade kvinnan at hon kollade efter någon.
Så här sitter jag då, och är fortfarande lika uppjagad efter 6 koppar kaffe, fortfarande helt gråtfärdig, med hjärtat i halsen och undrar på om Blå Stjärnan erbjuder gps-chip på barn med.... :-P
/Marianne
Efter simlektionen var klar idag, så tog Mats o jag var vår för att duscha och byta om. Mats och Alexander till herrarnas, Tiril o jag till damernas.Nytt för den här dagen var att dom hade bytt omklädningsrum med varann. Varför vetes ej....
Iaf., så slåss jag med Tiril o hennes hår först. Hon är inte så vidare värst glad i detta med shampoo/balsam.
Packar sedan in henne i badrock om förmaning om att sätta sig på bänken, medans jag sköljer mitt hår. Samma rutin varje gång, som inte brukar vara nått problem, men.....
Kommer ut i omklädningsrummet och Tiril är inte där.....ropar och går en sväng, men får fortfarande inget svar. Drar om mig en handduk och går ut i simhallen, fortfarande ropande, men ikke, kollar toa och bastu, men ikke..........ingen är det som sätt en liten o rosa badrock heller. Frågar någon man där, som snällt går in på herrarnas o kollar, men kommer tillbaka utan en Tiril.
Vid detta laget börjar stressen komma i kapp mig och nackhåren resa sig. Vilket Ulrika, en mamma i samma simgrupp/och våran granne, märker. Hon ligger lite före mig och får dratt på sig byxer och gått ut i resepsjonen o kollat. Får snabbt på mig mina egna kläder, Ulrika kommer tillbaka, oxå utan Tiril.
Nu är jag helt uppe i varv.....får en badvakt att hjälpa till o kolla, springer själv upp i handbollshallen vart det pågår match=smockfullt av folk, men ser ingen rosa badrock, springer vidare till cafeterian, nope, ner till gymmet och solariet, nope, öppnar dörren till herrarnas och gapar på Mats att Tiril är borta...och nu är jag gråtfärdig.
Blir ståendes i resepsjonen o vela och undrar åt vilket håll jag skall springa....då kommer Ulrika ut igen och ropar på mig. Någon hade hittat Tiril. Vart vet vi vel inte säkert, men hon var varm, torr och rosig om kinderna. "mamma, jag letade efter dig och blev ledsen" är det första hon säger. Efter lite pratande med henne, så tror jag det ligger till så här.
Hon brukar nemligen gå in o basta medans jag duschar klart. Så även denna gången. Och självklart gick hon dit till den bastun hon brukar gå till. Nemligen den som idag var på herrarnas......
Mats o Alexander var ju färdig duschade, och bastar inte, så dom hade ju inte sätt henne smyga in där. Och med tanke på hur många barn som vistas i lokalene under lektionstid, så är det ju ingen som höjer ögonbrynen på ett barn som är i bastun. Hon lär ju inte ha varit ensam menar jag...
Efter en stund hade hon gått ut derifrån, tillbaka til damernas och in i den bastun. Hon hade inte hittad mig o gått dit för att kolla. Ulrika hade oxå kollat in där, fattade jag det som iaf., men inte sätt henne. Strax efter hade det kommit ut en kvinna som undrade om det var den här lilla tjejen som hon letade efter, med Tiril i ena handen.....
Tiril hade satt sig på insidan denna kvinna och inte reagert när Ulrika stack in huvudet, men som tur är fattade kvinnan at hon kollade efter någon.
Så här sitter jag då, och är fortfarande lika uppjagad efter 6 koppar kaffe, fortfarande helt gråtfärdig, med hjärtat i halsen och undrar på om Blå Stjärnan erbjuder gps-chip på barn med.... :-P
/Marianne
Kommentarer
Postat av: Kristin
Herregud. Din stakkar. Det må ha vært en jævlig opplevelse som heldigvis endte godt. Prøv å roe deg ned litt nå da. Og jul på Hafjell høres jo bare helt topp ut, så får mammaer og brødre si hva dem vil:). Masse kram
Trackback
